åren 2010 - 2011

Den andra dagen på det nya året. På den första dagen skrev jag i min dagbok – som inte är någon bok rent fysiskt – skriver på datorn - och som jag långt ifrån skriver i dagligen. I den är jag mer privat än vad jag vill vara här. Däremot skriver jag här om sånt som rör samhällsfrågor och annat som inte är så privat. För en stund sedan kom jag på att jag kan kopiera in valda delar från mina betraktelser över det gångna och mina förväntningar på det nya året från gårdagen dagboksanteckningar. Utan att jag egentligen vet varför jag har en blogg över huvudtaget; inte är det för för att jag tror att jag har några stora tankar eller viktig livsdom jag vill dela med mig av. Men nåt kanske i alla fall kan vara lite intressant? Håll till godo.
”… Året 2010 har varit ett vad då? På det personliga planet rätt ok. På det samhälliga planet inte ok. Det mest bedrövliga ur det perspektivet var den borgerliga valsegern, SD in i riksdagen och att V inte kunde gå framåt trots att S tappade mycket röster…” ” Inför 2011 har jag inga direkta förväntningar på något nytt och bra, ser väl mest att det ser ut att fortsätta i de hjulspår vi är inne på. Då tänker …, jobbet och politiken och den globala utvecklingen och miljöutvecklingen. (Lars Ohly t ex borde inte klamra sig fast vid ledarskapet i V. Det skulle behövas nya krafter. Jona Sjöstedt och Josefine Brink vill jag se som ett nytt partiledarskap och det är något jag har och tänker fortsätta verka för; på bloggar inom och utom partiet, ja över huvud taget i sammanhang där jag tror att jag i någon mån kan påverka.)
Kapitalets makt är stor. Det spelar ingen roll i vilken utsträckning det visar att det inte klarar av framtiden problem eller vilka kriser de försätter samhällen och vanlika människor i. De har så mycket makt och inflytande och ledande politiker i hela västvärlden bakom sig och det mesta av all media. Det är bara i Latinamerika man ev. kan skönja en viss ljusning vad det gäller maktbalansen i världen, men där å andra sidan kan man i vissa fall, främst Venezuela, ifrågasätta hur demokratiskt landet egentligen är. Och då skriver jag över hud taget inte om Cuba. Vars samhällsutveckling verkar fortsätta gå i stå, med en dålig ekonomisk utveckling, och som jag inte kan se som någon demokrati eller föredöme. Det skulle i så fall vara sjukvårds- och utbildningssystemet, där inte plånböcker storlek är avgörande – det säger jag med reservationen att jag är dålig insatt i kvalitén på utbildningen och hur pass fri och ifrågasättande av ”Castroismen” den tillåts vara.”
”I jämförelse med hur de allra flesta människor har det på vår planet lever jag förstås ett mycket bra och privilegierat liv, och då inte bara materiellt. Men man måste komma ihåg att den relativa ekonomiska tryggheten i tillvaron är mycket viktig och en förutsättning för möjligheter till ett liv med fler möjligheter och val.”
Det blev inte så mycket efter min ”självcensur”. Som mest handlar om att jag vill vika ut mig och dels av hänsyn till andra personer.
Här kan jag skriva mer allmänt om det jag utelämnat ovan, alltså från dagboken. Det knallar på med livet i stort och smått. Kort och koncist va? Vill ni veta mer? Okey då. Särboförhållandet är dynamasikt, jobbet får jag nog ha kvar, (ja, det är klart att jag får, det har aldrig varit direkt hotat även om det från och till under årens gång har pratats om att lägga ut det på entrepenad) det är skitkul med barnbarn och jag uppskattar mycket min bästis Calle och att Vänsterpartiet Strängnäs behåller ställningarna. Och så har jag förutsatsen att bli en mer aktiv motionssimmare och gå flitigare på gubbgympan.
Om än lite sent så vill jag även här önska Gott Nytt År! Och så får jag väl hoppas att någon läser det här, annars är det inte stor mening att skriva över huvud taget. Kanske får gå ut och göra ”reklam” för min blogg.